Företagets historia

Svedbro Smide AB (1878 – 1940)

Svedbro Smides historia börjar i slutet av 1800-talet med smeden Gustav Tiderman. Han grundade 1878 en vattenfallssmedja i Svedbro, vid Annån som korsar vägen mellan Gnarp och Bergsjö, ca en mil från byn Gränsfors. Smedjan gick dock i konkurs redan efter ett år och Svedbrosmedjan övertogs då av Johan Sjölander som drev den i ca 12 år. Vid Johans bortgång omkring 1890 såldes smedjan av Johans änka, Kajsa-Stina, till Anders Erik Bergqvist, som i sin tur lät sonen Erik Bergqvist ta över smedjan 1924. Erik var utbildad smed och hovslagare, och gift med Britta. 1941 dog Erik och Britta fick ta över ansvaret för smedjan. Britta bestämde sig då, i motsatsen till vad hennes föregångare smedänkan Kajsa-Stina gjort ett halvt sekel tidigare, att behålla Svedbro-smedjan.

Britta drev smedjan i sex år under namnet “Erik Bergqvist Smide Sterbhus” med hjälp av John Enander och smeden Rudolf Larsson. Det tillverkades bl.a. svetsade högtryckskokare och vattenvärmare. Brist på material under andra världskriget gjorde dock att denna tillverkning avstannade. Istället fortsatte det tillverkas Flåhackor, Timmersaxar och Lyftkrokar.

Samarbete med Gränsfors Bruk
 (1940 – 1960)

1943 börjar John Enanders brorson, Per Enander 22 år, arbeta som lärling i Svedbro-smedjan hos Britta. Det smiddes nu mycket legosmide till O Erikssons Järnhandel i Bergsjö. Per gifte sig efter några år med Brittas ena dotter Elsie och övertog 1947 Svedbro-smedjan. Smedjan bytte då även namn till Svedbro Smidesfabrik. Per fortsatte att legotillverka till järnhandlaren i Bergsjö och 1948 började det tillverkas en äldre version av kofotar som såldes till yx-företaget Gränsfors Bruk AB. År 1951 startades även ett samarbete mellan Svedbro Smidesfabrik och det Stockholmsbaserade företaget Skogsdon AB. Till Skogsdon AB tillverkades en mängd olika skogsverktyg.

1952 tog Gränsfors Bruks ägare Torgny Eriksson, kontorschefen Axel Bäckström samt säljaren Tore Vestin kontakt med Svedbro Smidesfabrik och ville att de skulle börja tillverka en ny kofotsmodell där Gränsfors Bruk skulle hålla med stål. Kofotarna gavs varumärket TOVE efter säljaren Tore Vestin. Modellen byggde på en förlaga som Svedbro Smide hade tillverkar sedan 1942. Samarbetet mellan de två företagen fungerade dock dåligt då bl.a. stålet ofta tog slut och Gränsfors Bruk ofta drog på betalningarna till Svedbro Smidesfabrik. 1960 fick Per Enander erbjudande att bli verkstadschef på Gränsfors Bruk, efter Axel Wennerström, och samtidigt sälja Svedbro Smidesfabrik till Gränsfors Bruk. Per tackade nej. I stället byggde Per en ny smedja i Gnarp med hjälp av Gnarps kommun. Där kom såväl Per som hustrun Elsie att arbeta tills de blev pensionärer 1985.

Svenska staten köper och säljer 
(1960 – 1985)

Under 60-talet tillverkades det inte bara kofotar och skogsverktyg hos Svedbro Smidesfabrik utan också skogsmaskiner. 1961 blev Skogsdon AB, ett företag vars affärsidé var att ”utveckla och sälja allt som en skogsarbetare behövde”, minoritetsdelägare i Svedbro Smidesfabrik. 1971 köptes Skogsdon av statliga Domänverket (nuvarande Sveaskog) och Svedbro Smidesfabrik fick då svenska staten som delägare. År 1978 köpte Skogsdon samtliga aktier i Svedbro Smidesfabrik som samtidigt bytte namn till Svedbro Smide AB.  Samma år köpte och fusionerade Skogsdon med konkurrenten Nordforest Skogstillbehör AB som hade kontor och lager i Säter. I samband med detta flyttade Skogsdon huvudkontoret från Stockholm och lagret, som sedan 1960-talet legat i anslutning till Svedbro, till det för skogssverige mera centralt placerade Säter.

Under 1970- och 1980-talet tillverkade Svedbro Smide ett 50-tal olika skogsverktyg förutom kofotar och legoprodukter. Försäljningen av skogsverktyg, som såldes genom Skogsdon, senare Nordforest Skogsdon, minskade dock som följd av att antalet aktiva skogsarbetare minskade när mekaniseringen i skogsbruket ökade. Viktiga produkter var på den här tiden bland annat trädfällriktaren Stalpen och planteringsutrustning, bland annat ett nytt planteringsrör.

1982 sålde Domänverket Svedbro Smide till Gabriel Brånby. Han hade tidigare varit vd på Skogsdon 1977 – 1980. 1985 köpte sedan Svedbro Smide det då konkursade Gränsfors Bruks AB vilket blev början på en ny resa.

Svedbro Smide + Gränsfors Bruk
 (1985 – 2005)

1985 köper Svedbro Smide företaget Gränsfors Bruk. Svedbro Smide smidde kofotar och skogsverktyg i Gnarp med en teknologi som var lik den som fanns vid Gränsfors. De båda verksamheterna fördes administrativt samman till en enhet under namnet Gränsfors Bruks AB.

1988 sålde Gränsfors Bruk skogsverktygsrörelsen till Sandviks dotterbolag Eia och Gränsfors Bruk koncentrerade sig mer på tillverkning av yxor, vedklyvar, trädfällriktare, planteringsrör och kofotar. En tid senare såldes även tillverkningen av planteringsrör till finska företaget Lännen. Sedan år 2005 är verksamheterna åter delade på Gränsfors Bruks Kofotssmedja i Gnarp och Gränsfors Bruks Yxsmedja i Gränsfors. Vid separationen mellan bolagen bytte även Gränsfors Bruks Kofotssmedja i Gnarp namn till Gränsfors Smide i Gnarp AB.

Svedbro Smide idag

Under de senaste åren har det successivt skett en generationsväxling inom företaget, där två av Gabriels söner, Adam och Daniel tagit över.

I januari 2015 sluts cirkeln i företagets namnresa. För att dels undvika att blandas ihop med systerföretaget Gränsfors Bruk AB och samtidigt knyta ann till företagets långa historia, återgår Gränsfors Smide i Gnarp AB till det namn företaget hade när det startade år 1878; Svedbro Smide AB.

Under senare år har flera smidesverkstäder i Sverige lagts ned. Svedbro Smide har dock klarat sig bra, trots två mycket stora finansiella kriser under 2000 – talet och trots stor utflyttning av produktion från Sverige till låglöneländer. Svedbro Smide har succesivt ökat försäljningen och säljer idag kofotar, trädfällriktaren Stalpen samt brytverktygen i ett trettiotal länder.